Din podcast om företagsobligationer

Staten och kapitalet

By on 2016/06/10 in Blogg with 0 Comments

I mitt arbete som kreditanalytiker ingår att följa utvecklingen för de statligt ägda bolagen, varav ett flertal är aktiva på den svenska kreditmarknaden. I den statliga bolagsportföljen finns 49 hel- och delägda företag som har ett uppskattat värde på totalt ca 460 miljarder kronor och tillsammans sysselsätter över 160000 personer. Bland bolagen återfinns Vattenfall, PostNord, TeliaSonera, Systembolaget, Apoteket, LKAB och SJ. Med andra ord: en mycket betydelsefull grupp företag. Förutom att analysera bolagens verksamhet och inriktning är en nyckeldel i vår kreditanalys att tolka statens roll och strategi som ägare för att förstå hur bolagen kan komma att utvecklas framöver. Det vi helst vill se, speciellt inom det kapitalintensiva infrastrukturområdet, är tydliga ramverk som är stabila över tiden.

Enligt ägardirektiven ska staten ska vara ”aktiv och professionell”, med mål att både skapa ekonomiska värden och se till att de beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Företagandet ska även bedrivas på ett hållbart vis. Samtidigt ska tydliga uppdragsmål säkerställa att de beslutade samhällsuppdragen utförs väl. När jag studerar statens direktiv för ägande av dessa bolag slås jag dock mest av hur diffusa dessa direktiv ofta är, i alla fall vad gäller det kanske allra viktigaste: uppdragsmålet. Låt mig ta ett par exempel från just infrastrukturområdet:

I ägardirektivet för Vattenfall står att bolaget ska generera en ”marknadsmässig” avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet samt att bolaget ska ”leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”. Hur det sistnämnda ska tolkas är nu uppe till debatt. Näringsminister Mikael Damberg har under Vattenfalls pågående försäljningsprocess av sin brunkolsverksamhet i Tyskland flera gånger betonat att det är en ”strikt affärsmässig prövning” som ska avgöra frågan för regeringen. Han har även sagt att det är Tyskland som bestämmer över tysk energipolitik. Företrädare från andra partier tycker istället att Vattenfall bör behålla sin brunkolsverksamhet och medverka till en skyndsam avveckling av densamma för att minska de totala koldioxidutsläppen i Tyskland. Huruvida Vattenfall endast ska vara en ledande kraft i omställningen till en hållbar energiproduktion i Sverige eller även bör ta ett liknande ansvar på de marknader utanför landet där man är etablerad är alltså inte fastställt.

Under senare år har tågresandet i Sverige totalt sett ökat. Samtidigt har SJ, ofta med kort varsel och med hänvisning till bristande lönsamhet, lagt ner ett antal tåglinjer runt om i landet. Två nyliga exempel är regionaltrafiken mellan Sandviken och Gävle och nattågstrafiken mellan Östersund och Stockholm/Göteborg. Märkligt nog står det inte i SJ:s ägardirektiv att bolaget ska verka för att främja tågresandet eller ens bedriva tågtrafik i hela landet. På den avreglerade tågmarknaden är SJ strikt ekonomiskt styrt med krav endast på avkastning och vinstutdelning. Istället för att skjuta till mer pengar till nya tåginvesteringar beslöt regeringen därför i höstas att ta ut en extrautdelning på 1,7 miljarder kronor, med hänvisning till att SJ ska kunna leva upp till sina ekonomiska mål och  komma in i målintervallet för skuldsättningsgraden. Vad bolaget egentligen fyller för trafikpolitisk funktion är, i alla fall för mig, oklart.

Exemplen ovan visar på något som gäller för många av de statligt ägda svenska bolagen: de finansiella målen är ofta väldigt tydliga specificerade medan samhällsuppdragen är mer diffust formulerade, om de ens är formulerade över huvud taget. Det finns därför en uppenbar risk att det blir de tydligt preciserade och mätbara finansiella målen som kommer att prioriteras av bolagens ledningar, med uppenbar risk att de övriga målen som hållbarhet och samhällsuppdrag prioriteras ner. Samtidigt finns det inte något som hindrar regeringen att bli en mer aktiv ägare och formulera de statliga bolagens samhällsuppdrag tydligare om man skulle vilja det.

Intressant nog skulle tydligare målformuleringar för bolagen i flera fall kunna hjälpa regeringen att uppnå sina egna uppsatta mål. I regeringsförklaringen från i höstas betonade regeringen tydligt att ambitionen är att Sverige som land ska ta täten i omställningen till ett hållbart samhälle. Ambitionen är hög: Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. En analysgrupp tillsatt av regeringen slår även fast att infrastruktursatsningar ska fokuseras på järnvägen och att kollektivtrafikens attraktivitet måste öka för att Sverige ska kunna bli ett koldioxidneutralt samhälle år 2050.

Här kommer ett förslag från en enkel kreditanalytiker till regeringen: förtydliga samhällsuppdragen för de svenska statsägda bolagen. Det skulle ge ökad samhällsnytta och även hjälpa till i den nödvändiga omställningen mot ett hållbart samhälle. Och vem vet, med lite tur kanske vi även kunde få glädjen att uppleva tåg som går i tid och trafikerar hela landet. Eller är det kanske att hoppas på för mycket?

Detta inlägg publicerades först på Fastighetsnytts börsblogg.

Tags:

About the Author

About the Author: .

Subscribe

If you enjoyed this article, subscribe now to receive more just like it.

Leave a Reply

Top