191: Från 1789 till 2026
Den 15 april 1789 grundade Gustav III Riksgäldskontoret med ett tydligt syfte: att staten skulle kunna låna pengar av det egna folket och inte bara utomlands. Staten behövde finansiering för krig och för infrastruktur, för ett land under omvandling.
Just nu förändras Sverige som låntagare. Statsskulden bottnade för några år sedan kring 1 000 miljarder kronor och prognosen är nu att den når 1 600 miljarder till 2027. Försvarsupprustning, Ukrainastöd och expansiv finanspolitik driver upp lånebehovet med runt 200 miljarder per år. Efter 237 år sedan start står nu Sverige inför ett både likartat och väldigt annorlunda läge på kreditmarknaden.
Gäst i detta avsnitt är Klas Granlund, avdelningschef för skuldförvaltning på Riksgälden, som förklarar hur statens upplåning faktiskt fungerar. Han beskriver hur man väljer löptid, instrumentmix, valutaupplåning och varför Riksgälden medvetet väljer stabilitet framför opportunism. Vi diskuterar också vad som händer med hela räntemarknaden när staten nu, efter år av krympande skuld, tar plats som stor låntagare igen.
Musik i avsnittet: Börje Årman – Obligationsmarschen
Podcast: Play in new window | Download
Subscribe: Apple Podcasts | Spotify | RSS
