Har du hört talas om SRM? Trodde väl inte det. Ändå har denna akronym den sista tiden fått italienska banker i gungning, nästintill tvingat den portugisiske centralbankschefen att avgå, och skapat omfattande planeringsarbete för Riksgälden.

Vad är det då vi talar om? Om vi säger att SRM står för ”the Single Resolution Mechanism” så blir det förmodligen inte mycket mer begripligt. SRM är dock en av de viktigaste hörnstenarna i den nya europeiska bankunionen som faktiskt nu är på väg att införas med stormsteg. Ett syfte med bankunionen är att värna om den finansiella stabiliteten i Europa, genom att stärka det europeiska banksystemet och göra regelverket för bankerna mer homogent mellan olika europeiska länder.

Ett annat syfte med bankunionen är att försöka frikoppla bankerna från sina respektive stater där de verkar. På så vis ska skattebetalarna skyddas från att behöva stå för notan om en bank råkar i kris, vilket i flera fall hände under den senaste finanskrisen. SRM innebär att en tydlig spelplan ska finnas för hur processen ska gå till om en bank behöver rekonstrueras eller avvecklas under ordnade former. Genom en så kallad resolution kan staten ta kontroll över den krisdrabbade banken och hantera förlusterna genom att skriva ner värdet på aktiekapital och vissa typer av lån (garanterade insättningar undantaget). På så vis skyddas skattebetalarnas pengar, samtidigt som banken kan fortsätta att bedriva sin verksamhet.

Hur kan då detta komma att påverka oss i Sverige? På flera vis. De svenska bankerna har en betydande del av sin finansiering på de internationella kapitalmarknaderna. När investerarna nu på allvar börjar prisa in risken för att även europeiska bankers långivare kan få vara med och dela på förlusterna om en bank går omkull har detta drivit upp riskpremien för alla banker på marknaden. Tyvärr har de länder som nyligen vidtagit olika räddningsaktioner för sina krisande banker, som Italien och Portugal, valt att behandla bankernas långivare på olika vis från fall till fall. I vissa fall har detta lett till drastiska förluster även för innehavare av bankens mer seniora skulder. I motsvarande grad har förutsägbarheten kring det nya regelverket minskat, vilket gjort att investerare nu kräver en generellt högre riskpremie för att köpa nya obligationer från bankerna.

Även om vi i Sverige inte deltar i bankunionen har vi nyligen infört ett liknande regelverk som det i Europa för hur vi ska hantera banker i kris. Det svenska regelverket ger fortsatt en möjlighet för staten att skjuta till nytt kapital till en krisande bank i ett tidigt skede så att en allvarligare finansiell kris förhoppningsvis kan undvikas. Samtidigt är det nya regelverket tydligt kring att bankens ägare och långivare om nödvändigt ska bära förlusterna för att säkra bankens överlevnad.

Riksgälden är enligt den nya lagen så kallad resolutionsmyndighet och har ansvar för förberedelser och hantering av banker i kris. Senast i mars ska Riksgälden presentera ett mer detaljerat förslag på hur resolutionen av krisande banker i Sverige ska gå till, inklusive vilka typer av skulder som kan komma att bli föremål för nedskrivning och därmed bära förluster i ett krisscenario.

Även om de svenska bankerna just nu är väl kapitaliserade är det inte säkert att Riksgälden anser att de har tillräckligt mycket kapital i sina balansräkningar för att klara ett kris-scenario. Det är därför möjligt att myndigheten även kommer att lägga vissa former av mer senior lånefinansiering, såsom icke säkerställda obligationer, till den lista på vilka typer av kapital och skuld som kan drabbas av förlust i en resolution. Skulle detta ske är det troligt att investerarna i svenska bankers obligationer kommer att vilja ha mer betalt för att köpa nya obligationer från bankerna. Konsekvensen borde bli ökade finansieringskostnader för svenska banker framöver. Detta kan i sin tur komma att fördyra bankernas utlåning både till företag och privatpersoner. Håll därför utkik efter Riksgäldskontorets kommande förslag – det kan komma att påverka även dig!

Detta inlägg publicerades först på Fastighetsnytts börsblogg.