Din podcast om företagsobligationer

53: Med investment-grade i sikte

By on 2016/09/20 in Podcast with 0 Comments

q22016_sigurd7På en konferens för svenska fastighetsbolag för ett par veckor sedan kunggjordes fortsatt förväntan om värdeökningar och rekordlåg finansieringskostnad. Fastighetsbolagen utgör en stor del av företagsobligationsmarknaden, så av detta skäl och med anledning av den för närvarande heta fastighetsmarknaden passar vi på att prata lite kapitalstruktur (åh, vad ni lyssnare har längtat!) med fokus på fastighetssektorn. Sagax har annonserat ett nytt aktieslag som ska ersätta bolagets preferensaktier. Varför gör man såhär? Och hur ser det ut med alla andra preffar? Dessutom en summering av Q2-rapporterna i sektorn och en översikt av hur kapitalstrukturen ser ut i olika typer av fastighetsbolagen – det är inte som man tror!

Foto: Klövern

52: #9av10jobb

By on 2016/09/09 in Podcast with 0 Comments

gc75pkw1dy7pwfvxjp39Kreditmarknaden är ju vårt största intresse, såklart, men på obligationsmarknaden är det bara stora företagen som kan finansiera sig. Hur ser finansieringssituationen ut runt om i Sverige, utanför storstäderna, och hur gör de riktigt små företagen för att hitta lånat och eget kapital? Vad kan bli bättre? Företagarnas VD Günther Mårder besöker oss för att prata om just detta. Dessutom hinner vi med en diskussion om förutsättningarna för svenskt företagande och dynamiken på svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv. Günther redogör också för hans syn på hur vi får ytterligare (ny)företagande med hög innovationstakt, som bland annat kräver att vi som land kan locka till oss spetskompetens.

Musik i avsnittet:
Lars Vegas Trio – Vingar

51: Att förhandla om Sveriges framtid

By on 2016/08/29 in Podcast with 1 Comment

hgw
Kreditvärden rivstartar hösten med ett järntungt första avsnitt i ordets alla bemärkelser! Ett måste för alla som är intresserade av Sveriges, och vår gemensamma, framtid. Dagens avsnitt handlar om ett av våra största infrastrukturprojekt någonsin: den nya planerade banan för höghastighetståg. Kreditvärden samtalar om detta med regeringens förhandlare i den så kallade Sverigeförhandlingen: HG Wessberg. Förutom förhandlingstaktik och en del om Wessbergs bakgrund, som är minst lika spännande som själva höghastighetsprojektet, diskuterar vi också om vi har byggt upp en infrastrukturskuld i Sverige de senaste 50 åren. Vi vrider och vänder på argumenten för och emot en ny höghastighetsbana. En del motståndare hänvisar till “samhällsekonomiska analyser”, men vad är sådana och vilka antaganden görs egentligen i dessa modeller? Dessutom, hur kan detta jätteprojekt komma att finansieras? Wessberg själv har tidigare till exempel hänvisat till en försäljning av Telia. Allt detta och mer därtill – tid för avgång för höstens Kreditvärden!

Musik i avsnittet:

50: Fly on the wings of Flexicurity

By on 2016/08/17 in Podcast with 0 Comments

Som en mjukstart inför höstterminens poddande bjuder vi här på en inspelning från Almedalsveckan. Förutom vår diskussion om negativa räntor och pensionsbolagen (se här) anordnade vi och banken ett seminarium om den danska arbetsmarknadsmodellen (Flexicurity). Finns det något att lära i den för svenska beslutsfattare givet de utmaningar som vi står inför med demografiska förändringar och stort flyktigtmottagande? Vi pratar med chefekonom Roger Josefsson och även med danske professorn Niels Westergård-Nielsen om Flexicurity och skillnader och likheter mellan svensk och dansk arbetsmarknadspolitik. Dessutom: Bröderna Olsen!

Musik i avsnittet:
Gasolin’ – Hva’ Gør Vi Nu, Lille Du?
Brødrene Olsen – Fly On The Wings Of Love

49: Knäcker negativa räntor pensionsbolagen?

By on 2016/07/12 in Podcast with 0 Comments

Under årets upplaga av Politikerveckan i Almedalen anordnade vi ett par seminarier (mer om dem på Danske Banks hemsida), varav det ena handlade om liv- och pensionsbolagens framtid i en miljö med varaktigt negativa räntor. Våra pensionsbolag är under stor press, men detsamma gäller i andra länder med lika låga räntor. Men hur illa är det egentligen och vad kan vi göra för att rädda framtida pensionsutbetalningar? Vi summerar seminariet tillsammans med Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank, och pratar i några poddunika intervjuer med AMF:s VD Johan Sidenmark, Johan Florén på AP7 och Frida Korneliusson på SLL.

Klipp i avsnittet:
Yes, Minister – Britain and the EU

Brexit, Trump och ECB – Årets midsommarrim 2016

By on 2016/06/23 in Blogg with 0 Comments

14399435971_ea5868c792_z
Ur led är tiden och så är vi
när England ur EU vill göra sorti
Där samhällsklyftan är hög är moralen låg
populismen redo att göra sitt segertåg

Giv noga akt på var du står
imorgon är med ens igår
Vi lindar av Brexit en midsommarkrans
och skrattar åt Trump-gubbens tupévita glans

Mellan rubriker om Storbritanniens ut eller in
några företag fann sitt komplement
Castellum blir tvåa och Nibe till Amerikatt tjoa
På våra bankfordringar blir det ingen bail-in
gälden nu satsar på nytt instrument
en krockkudde vi får över vår tier tvåa

Året började med ett marknadens tjuvnyp
Men så fick även krediter lättnad av kvantitativ typ
ECB har satt sig till bords med CSPP
– dags att köpa från en dignande buffé

Numer vänster är höger och höger än vänster
Mellan Sverige och Danmark det införts gränser
Bert Karlsson på flyktingboenden gör stora förtjänster

Fagert är landet som blev vår lott och arvedel
så firom dess fägring nu med sång och stråkars spel
Tänk nu mindre i termer av vi och de andra
vi måste alla våga värna varandra!

Glad midsommar!

PS. Närmast att se fram emot från oss är vår rapportering i och från Almedalen. I övrigt laddar vi inför årets andra halvlek!

48: Bonjour tristesse

By on 2016/06/20 in Podcast with 0 Comments

bonjour (2)Ett ovanligt avsnitt av Kreditvärden. Vi pratar P/E-tal, multiplar och vinsttillväxt. Danske Banks aktiestrateg Mattias Sundling har gjort det mest oväntade och satt undervikt på sitt eget tillgångsslag. Vi har bjudit in Mattias för att höra mer om vad som ligger bakom och vad vi kan vänta oss framöver. Mattias kan inte hålla sig för att prata om ett potentiellt “Japanscenario”, men även utan den typen av ultrapessimism är det svårt enligt Mattias att tro på starkare börs framöver. Vi får även med en kort summering på vad som hänt på den svenska kreditmarknaden hittills i år.

Staten och kapitalet

By on 2016/06/10 in Blogg with 0 Comments

I mitt arbete som kreditanalytiker ingår att följa utvecklingen för de statligt ägda bolagen, varav ett flertal är aktiva på den svenska kreditmarknaden. I den statliga bolagsportföljen finns 49 hel- och delägda företag som har ett uppskattat värde på totalt ca 460 miljarder kronor och tillsammans sysselsätter över 160000 personer. Bland bolagen återfinns Vattenfall, PostNord, TeliaSonera, Systembolaget, Apoteket, LKAB och SJ. Med andra ord: en mycket betydelsefull grupp företag. Förutom att analysera bolagens verksamhet och inriktning är en nyckeldel i vår kreditanalys att tolka statens roll och strategi som ägare för att förstå hur bolagen kan komma att utvecklas framöver. Det vi helst vill se, speciellt inom det kapitalintensiva infrastrukturområdet, är tydliga ramverk som är stabila över tiden.

Enligt ägardirektiven ska staten ska vara ”aktiv och professionell”, med mål att både skapa ekonomiska värden och se till att de beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Företagandet ska även bedrivas på ett hållbart vis. Samtidigt ska tydliga uppdragsmål säkerställa att de beslutade samhällsuppdragen utförs väl. När jag studerar statens direktiv för ägande av dessa bolag slås jag dock mest av hur diffusa dessa direktiv ofta är, i alla fall vad gäller det kanske allra viktigaste: uppdragsmålet. Låt mig ta ett par exempel från just infrastrukturområdet:

I ägardirektivet för Vattenfall står att bolaget ska generera en ”marknadsmässig” avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet samt att bolaget ska ”leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”. Hur det sistnämnda ska tolkas är nu uppe till debatt. Näringsminister Mikael Damberg har under Vattenfalls pågående försäljningsprocess av sin brunkolsverksamhet i Tyskland flera gånger betonat att det är en ”strikt affärsmässig prövning” som ska avgöra frågan för regeringen. Han har även sagt att det är Tyskland som bestämmer över tysk energipolitik. Företrädare från andra partier tycker istället att Vattenfall bör behålla sin brunkolsverksamhet och medverka till en skyndsam avveckling av densamma för att minska de totala koldioxidutsläppen i Tyskland. Huruvida Vattenfall endast ska vara en ledande kraft i omställningen till en hållbar energiproduktion i Sverige eller även bör ta ett liknande ansvar på de marknader utanför landet där man är etablerad är alltså inte fastställt.

Under senare år har tågresandet i Sverige totalt sett ökat. Samtidigt har SJ, ofta med kort varsel och med hänvisning till bristande lönsamhet, lagt ner ett antal tåglinjer runt om i landet. Två nyliga exempel är regionaltrafiken mellan Sandviken och Gävle och nattågstrafiken mellan Östersund och Stockholm/Göteborg. Märkligt nog står det inte i SJ:s ägardirektiv att bolaget ska verka för att främja tågresandet eller ens bedriva tågtrafik i hela landet. På den avreglerade tågmarknaden är SJ strikt ekonomiskt styrt med krav endast på avkastning och vinstutdelning. Istället för att skjuta till mer pengar till nya tåginvesteringar beslöt regeringen därför i höstas att ta ut en extrautdelning på 1,7 miljarder kronor, med hänvisning till att SJ ska kunna leva upp till sina ekonomiska mål och  komma in i målintervallet för skuldsättningsgraden. Vad bolaget egentligen fyller för trafikpolitisk funktion är, i alla fall för mig, oklart.

Exemplen ovan visar på något som gäller för många av de statligt ägda svenska bolagen: de finansiella målen är ofta väldigt tydliga specificerade medan samhällsuppdragen är mer diffust formulerade, om de ens är formulerade över huvud taget. Det finns därför en uppenbar risk att det blir de tydligt preciserade och mätbara finansiella målen som kommer att prioriteras av bolagens ledningar, med uppenbar risk att de övriga målen som hållbarhet och samhällsuppdrag prioriteras ner. Samtidigt finns det inte något som hindrar regeringen att bli en mer aktiv ägare och formulera de statliga bolagens samhällsuppdrag tydligare om man skulle vilja det.

Intressant nog skulle tydligare målformuleringar för bolagen i flera fall kunna hjälpa regeringen att uppnå sina egna uppsatta mål. I regeringsförklaringen från i höstas betonade regeringen tydligt att ambitionen är att Sverige som land ska ta täten i omställningen till ett hållbart samhälle. Ambitionen är hög: Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. En analysgrupp tillsatt av regeringen slår även fast att infrastruktursatsningar ska fokuseras på järnvägen och att kollektivtrafikens attraktivitet måste öka för att Sverige ska kunna bli ett koldioxidneutralt samhälle år 2050.

Här kommer ett förslag från en enkel kreditanalytiker till regeringen: förtydliga samhällsuppdragen för de svenska statsägda bolagen. Det skulle ge ökad samhällsnytta och även hjälpa till i den nödvändiga omställningen mot ett hållbart samhälle. Och vem vet, med lite tur kanske vi även kunde få glädjen att uppleva tåg som går i tid och trafikerar hela landet. Eller är det kanske att hoppas på för mycket?

Detta inlägg publicerades först på Fastighetsnytts börsblogg.

47: Mycket vill ha mer

By on 2016/06/03 in Podcast with 0 Comments

Girighet-omslagVad har påfågelstjärtar med jaktresorna i SCA-toppen att göra? Hur ska man förstå girigt beteende, när de som redan har mycket på olaglig eller moraliskt tveksam väg tillskansar sig mer. Med andra ord; vad i människans eller samhällets natur skapar dessa drivkrafter? Tobias Hammar, som skrivit boken Girighet med sju olika vetenskapliga perspektiv på just girighet besöker Kreditvärden i detta avsnitt för berätta för oss hur det ligger till. Vi tar även upp några exempel på girighetsdrivna skandaler vi har stött på de senaste åren och försöker utröna hur de kan förstås med hjälp av Tobias vetenskapliga förklaringsmodeller.

Klipp i avsnittet:
P3 dokumentär – Skandia-affären
P1 morgon – SCA:s Anders Nyrén lämnar uppdrag
Skavlan – Bill gates

Avslutningsmusik:
Elvin Bishop – Give me some of that money

46: Should I stay or should I go?

By on 2016/05/23 in Podcast with 0 Comments

2016-03-04T143850Z_1_LYNXNPEC230YS_RTROPTP_2_BRITAIN-EU-FRANCE.JPG.cfMed precis en månad kvar till dagen D, eller dagen B för Brexit-Omröstningen. De senaste månaderna har Brexit varit ett konstant samtalsämne på finansiella marknader. Kommer verkligen brittiska befolkningen rösta ja till ett utträde ur EU? Vad säger valutamarknaden om risken för Brexit och vad kan vi vänta oss för marknadsreaktioner efter omröstningen? Vi börjar från början och reder ut varför folkomröstningen alls blivit aktuell. I detta avsnitt har vi med oss både Stefan Mellin, FX-strateg på Danske Bank, samt Roger Josefsson, vår chefekonom.

Klipp i avsnittet:
Patrick Stewart – What has the ECHR ever done for us?
RT – Nigel Farage i Europaparlamentet 2010
David Cameron vows in-out referendum on EU
Marr Show – Boris Johnson interview on Brexit

Avslutningsmusik: The Clash – Should I stay or should I go?

Top