Din podcast om företagsobligationer

46: Should I stay or should I go?

By on 2016/05/23 in Podcast with 0 Comments

2016-03-04T143850Z_1_LYNXNPEC230YS_RTROPTP_2_BRITAIN-EU-FRANCE.JPG.cfMed precis en månad kvar till dagen D, eller dagen B för Brexit-Omröstningen. De senaste månaderna har Brexit varit ett konstant samtalsämne på finansiella marknader. Kommer verkligen brittiska befolkningen rösta ja till ett utträde ur EU? Vad säger valutamarknaden om risken för Brexit och vad kan vi vänta oss för marknadsreaktioner efter omröstningen? Vi börjar från början och reder ut varför folkomröstningen alls blivit aktuell. I detta avsnitt har vi med oss både Stefan Mellin, FX-strateg på Danske Bank, samt Roger Josefsson, vår chefekonom.

Klipp i avsnittet:
Patrick Stewart – What has the ECHR ever done for us?
RT – Nigel Farage i Europaparlamentet 2010
David Cameron vows in-out referendum on EU
Marr Show – Boris Johnson interview on Brexit

Avslutningsmusik: The Clash – Should I stay or should I go?

45: Aktiva och passiva stjärnor

By on 2016/04/25 in Podcast with 0 Comments

newspaper-1081412_960_720Fonder står för en stor och växande andel av investeringarna i företagsobligationer och är såklart redan ett av de vanligaste sättet för de flesta att få exponering mot utvecklingen på finansiella marknader. Vi har bjudit in Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar, för att prata om fondmarknaden och hur Morningstar gör för att betygsätta fondutbudet. Aktiv förvaltning är en het potatis som Jonas får ge sitt lite mer luttrade perspektiv på. Vi hinner även beröra en helt färsk funktion hos Morningstar – att se varje fonds innehav ur ett hållbarhetsperspektiv.

Musik i avsnittet:
Thore Skogman – Penninggaloppen
Thore goes Metal – Penninggaloppen

Super-Mario till nästa nivå

By on 2016/04/05 in Blogg with 0 Comments

Det är inte för inte som ECB:s ordförande Mario Draghi skämtsamt brukar kallas för Super-Mario. För några veckor sedan använde han på nytt sina superkrafter när han återigen avlossade ECB-bazookan och tog de penningpolitiska stimulanserna i Europa till en ny nivå. Inte nog med att ECB:s styrränta sänktes till rekordlåga negativa 0,4 procent. Centralbanken utlovade även att banker i eurozonen ska få låna 4-åriga pengar från ECB till negativ ränta, och utökade sina stödköp av olika obligationer från 60 till 80 miljarder euro per månad.

Sedan tidigare har ECB stödköpt stora volymer av statsobligationer och bankers säkerställda obligationer. I samband med det senaste räntebeskedet meddelade ECB att man nu även kan tänka sig stödköpa obligationer utgivna av större europeiska företag. Sammantaget är det ett väldigt aggressivt stimulanspaket som ECB presenterat i ett närmast desperat försök att få fart på bankernas utlåning och företagens investeringar så att den envist låga inflationen i eurozonen äntligen stiger.

Om vi antar att ECB varje månad skulle köpa företagsobligationer för 5-10 miljarder euro skulle det innebära att centralbanken på ett år i grova tal skulle köpa-15-30 procent av hela sin tilltänkta marknad, enligt en skattning som vi på Danske Bank gjort. I praktiken kommer det att bli svårt att köpa så stora volymer av utestående obligationer. Till exempel är det inte säkert att de nuvarande innehavarna av dessa obligationer skulle vara villiga att sälja dem om de inte blir erbjudna ett mycket bra pris.

Ett mer troligt alternativ är därför att ECB i första hand kommer att rikta in sig på att köpa företagsobligationer i samband med nyemissioner. Sett i relation till volymerna nyemissioner framstår dock ECB:s uppköpsplaner som ännu mer ambitiösa. Om ECB skulle köpa hela den tänkta volymen på 5-10 miljarder euro per månad på primärmarknaden skulle man i grova tal komma att köpa mellan 40-75 procent av de obligationer som ges ut varje år. Det är svårt att komma till någon annan slutats än att ECB:s stödköp kommer att få en enorm påverkan på den europeiska företagsobligationsmarknadens funktionssätt.

En intressant sidofråga för oss här i Sverige är hur mycket svenska företag kan komma att missgynnas då deras europeiska konkurrenter nu kommer att erbjudas lägre räntor. Som exempel kommer troligen finska kraftbolag som Fortum, TVO och Fingrid att ingå i gruppen bolag vars obligationer kommer att bli föremål för ECB:s uppköp. För ett bolag som Vattenfall som verkar på den europeiska kraftmarknaden är det uppenbart negativt om bolagets finska och övriga europeiska konkurrenter nu kommer att gynnas av konstlat låga finansieringskostnader. Kommer Riksbanken på sikt tvingas agera för att ställa denna obalans tillrätta?

I Europa har effekterna av ECB:s kommande köp redan haft en positiv påverkan på marknaden för företagsobligationer. Nyemissionsaktiviteten bland europeiska företag har ökat samtidigt som riskpremien (kreditspreaden) har minskat. Dessutom har tidigare utflöden i europeiska företagsobligationsfonder vänt till inflöden. Vår tro är att kreditspreadarna kommer att fortsätta att gå ihop, framför allt under perioden fram till dess att ECB:s uppköp påbörjas vilket ska ske i slutet av Q2. Troligen kommer det positiva sentimentet i Europa att spilla över även hit till oss på kreditmarknaden i Sverige, vilket i så fall kommer att vara positivt för avkastningen på svenska företagsobligationer.

En uppenbar risk med ECB:s stora stödköp är att det kommer att urholka en redan svag likviditet på den europeiska marknaden för företagsobligationer. Privata investerare kommer helt enkelt ha svårt att motivera varför de ska köpa de utvalda företagens obligationer till samma låga ränta som ECB. I någon mening är precis detta vad centralbanken vill. De privata investerarna ska lockas till att istället placera pengarna i mer riskfyllda tillgångsslag som högavkastande företagsobligationer och aktier och därmed hålla uppe priserna på dessa.

Samtidigt leder det till frågan kring hur den europeiska företagsobligationsmarknaden kommer att se ut den dag som ECB upphör med sina uppköp. För att de privata investerarna då ska lockas tillbaka är risken uppenbar att räntan på europeiska företagsobligationer då kan komma att behöva stiga väldigt kraftigt. För att skjuta denna risk på framtiden kommer ECB därför troligen att tvingas fortsätta med sina köp under väldigt lång framöver till dess att konjunkturen blivit tillräckligt stark för att företagen ska kunna hantera en sådan ränteökning. För oss är det fortfarande en öppen fråga om Super-Marios bazooka-salva kommer att visa sig vara välriktad eller om vår superhjälte snarare har skjutit sig i foten denna gång.

Detta inlägg publicerades först på Fastighetsnytts börsblogg.

44: Vad är verkligt värde?

By on 2016/04/04 in Podcast with 0 Comments

Fastighetsbranschen är en stor del av den svenska kapitalmarknaden och viktig för svensk ekonomi. Bolånen har varit i fokus, men vi tar ett nytt grepp om de kommersiella fastighetsbolagen som är den enskilt största branschen på kreditmarknaden. Bo Nordlund, redovisningsspecialist på bland annat KTH, har starka åsikter om fastighetsbolagens värderingsprinciper och därmed även värderingen av deras aktier. Vi diskuterar hur fastighetsbolagens redovisning har förändrats över tid och hur riskbilden ser ut idag. Jonas Andersson, aktieanalytiker på Danske Bank med ansvar för fastighetsbolagen, bemöter en del av Bos åsikter och ger sin syn på fastighetsbolagens utveckling och dagens riskpremie – är den tillräcklig?

Foto: Castellum Foto: Castellum

43: Hatten av för herr Coué

By on 2016/03/22 in Podcast with 0 Comments

Emile Coué lyfter på hattenI detta avsnitts titel har vi kanske en av de mer obskyra referenserna hittills i Kreditvärdens historia. Men det handlar om hållbarhet och framför allt ur ett investeringsperspektiv. Vad innebär det att vara en ansvarstagande investerare? Ska man avstå från att köpa aktier och bolag från vissa branscher eller är det bättre att vara en aktiv ägare och försöka påverka bolag i en positiv riktning?

Karin Reuterskiöld, senior banker, och Lars Mac Key, sustainable products, båda från olika delar av Danske Bank hjälper oss att navigera hållbarhetsperspektivets alla förkortningar och avväganden.

Klipp i avsnittet:
RT – VW scandal spreads to Europe, Asia
BBC – Profit Pollution and Deception – BP and the Oil Spill

42: Super Mario till nästa nivå

By on 2016/03/14 in Podcast with 0 Comments

Snart har vi slut på metaforer för ECB:s olika åtgärdspaket, men (Super) Mario Draghi utökade i alla fall sin “bazooka” i torsdags på ECB:s senaste penningpolitiska möte. Räntan sänktes, ett ytterligare paket för att ge bankerna billig finansiering och utökning av tillgångsköp till företagsobligationer. Vad går allt detta ut på och hur ska det funka? Kreditvärden försöker reda ut begreppen och förklara de ämnade effekterna på den så kallade “reala ekonomin”. Roger Josefsson, chefsekonom Danske Bank, gästar oss med sitt perspektiv. Det blir även en hemlig gäst!

Klipp i avsnittet:
ECB Press Conference – 10 March 2016

Bail-in: nu även i Sverige

By on 2016/03/01 in Blogg with 0 Comments

Har du hört talas om SRM? Trodde väl inte det. Ändå har denna akronym den sista tiden fått italienska banker i gungning, nästintill tvingat den portugisiske centralbankschefen att avgå, och skapat omfattande planeringsarbete för Riksgälden.

Vad är det då vi talar om? Om vi säger att SRM står för ”the Single Resolution Mechanism” så blir det förmodligen inte mycket mer begripligt. SRM är dock en av de viktigaste hörnstenarna i den nya europeiska bankunionen som faktiskt nu är på väg att införas med stormsteg. Ett syfte med bankunionen är att värna om den finansiella stabiliteten i Europa, genom att stärka det europeiska banksystemet och göra regelverket för bankerna mer homogent mellan olika europeiska länder.

Ett annat syfte med bankunionen är att försöka frikoppla bankerna från sina respektive stater där de verkar. På så vis ska skattebetalarna skyddas från att behöva stå för notan om en bank råkar i kris, vilket i flera fall hände under den senaste finanskrisen. SRM innebär att en tydlig spelplan ska finnas för hur processen ska gå till om en bank behöver rekonstrueras eller avvecklas under ordnade former. Genom en så kallad resolution kan staten ta kontroll över den krisdrabbade banken och hantera förlusterna genom att skriva ner värdet på aktiekapital och vissa typer av lån (garanterade insättningar undantaget). På så vis skyddas skattebetalarnas pengar, samtidigt som banken kan fortsätta att bedriva sin verksamhet.

Hur kan då detta komma att påverka oss i Sverige? På flera vis. De svenska bankerna har en betydande del av sin finansiering på de internationella kapitalmarknaderna. När investerarna nu på allvar börjar prisa in risken för att även europeiska bankers långivare kan få vara med och dela på förlusterna om en bank går omkull har detta drivit upp riskpremien för alla banker på marknaden. Tyvärr har de länder som nyligen vidtagit olika räddningsaktioner för sina krisande banker, som Italien och Portugal, valt att behandla bankernas långivare på olika vis från fall till fall. I vissa fall har detta lett till drastiska förluster även för innehavare av bankens mer seniora skulder. I motsvarande grad har förutsägbarheten kring det nya regelverket minskat, vilket gjort att investerare nu kräver en generellt högre riskpremie för att köpa nya obligationer från bankerna.

Även om vi i Sverige inte deltar i bankunionen har vi nyligen infört ett liknande regelverk som det i Europa för hur vi ska hantera banker i kris. Det svenska regelverket ger fortsatt en möjlighet för staten att skjuta till nytt kapital till en krisande bank i ett tidigt skede så att en allvarligare finansiell kris förhoppningsvis kan undvikas. Samtidigt är det nya regelverket tydligt kring att bankens ägare och långivare om nödvändigt ska bära förlusterna för att säkra bankens överlevnad.

Riksgälden är enligt den nya lagen så kallad resolutionsmyndighet och har ansvar för förberedelser och hantering av banker i kris. Senast i mars ska Riksgälden presentera ett mer detaljerat förslag på hur resolutionen av krisande banker i Sverige ska gå till, inklusive vilka typer av skulder som kan komma att bli föremål för nedskrivning och därmed bära förluster i ett krisscenario.

Även om de svenska bankerna just nu är väl kapitaliserade är det inte säkert att Riksgälden anser att de har tillräckligt mycket kapital i sina balansräkningar för att klara ett kris-scenario. Det är därför möjligt att myndigheten även kommer att lägga vissa former av mer senior lånefinansiering, såsom icke säkerställda obligationer, till den lista på vilka typer av kapital och skuld som kan drabbas av förlust i en resolution. Skulle detta ske är det troligt att investerarna i svenska bankers obligationer kommer att vilja ha mer betalt för att köpa nya obligationer från bankerna. Konsekvensen borde bli ökade finansieringskostnader för svenska banker framöver. Detta kan i sin tur komma att fördyra bankernas utlåning både till företag och privatpersoner. Håll därför utkik efter Riksgäldskontorets kommande förslag – det kan komma att påverka även dig!

Detta inlägg publicerades först på Fastighetsnytts börsblogg.

41: Den tredje vågen

By on 2016/02/26 in Podcast with 1 Comment

risks-aheadSom kreditanalytiker pratar vi ofta om existerande och potentiella risker, men när vi tittar på våra årsredovisningar och marknadssvängningar missar vi eventuellt många samhälleliga skeenden utanför finansmarknaden. I detta avsnitt har vi bjudit in Tomas Ries från Försvarshögskolan för att diskutera globala trender och deras säkerhetspolitiska och ekonomiska konsekvenser. Vi får veta vilka som är de stora riskerna idag och framöver, samt hur man gör för att identifiera kommande utmaningar. Varning: Tomas målar, som han själv säger, fan på väggen och det är därmed svårt att lämna detta avsnitt med överdrivet positiva utsikter.

Klipp i avsnittet:
Arirang News – World Economic Forum releases list of biggest threats facing world

40: Coco Loco

By on 2016/02/19 in Podcast with 0 Comments

2237051109_8207bd854f_zBanker har fått ta en hel del stryk på både kredit- och aktiemarknaden senaste veckorna. Kreditvärden försöker reda ut de drivkrafter som ligger bakom. Samtidigt infördes vid årsskiftet ett helt nytt ramverk på EU-nivå för de länder som är med i den nya bankunionen – vad innebär det och vad har det med marknadsturbulensen att göra? Inte minst gör vi en kort djupdykning i de så kallade CoCos som särskilt varit i skottgluggen när marknaden gett sig på bankerna. Vi förklarar vad en CoCo är och ger en uppdatering på vilken avkastning de kan ge för den som vågar sig på den risk de faktiskt för med sig.

Klipp i avsnittet:
BBC Radio 4 Today – 2016-02-10
Reuters – Markets expose Italy’s bad banks
Banco Espírito Santo. 10 years with Cristiano Ronaldo
PressTV News – Germany’s biggest lender Deutsche Bank to cut 35,000 jobs
O.T. Genasis – CoCo

39: Skuldchocken

By on 2016/02/15 in Podcast with 1 Comment

Som ekonomichef i en svensk kommun har det senaste året varit mer händelserikt än på länge. På kort sikt visar sig svenska konsumenter och skattebetalare stå starka tack vare bland annat fallade råvarupruser. Samtidigt kommer rekordstora flyktingströmmar till Sverige, vilket innebär en del utmaningar och stora förändringar, inte minst på kommunal nivå. För ungefär ett år sedan träffade vi Mattias Bokenblom, forskningschef på Kommuninvest, och lärde oss om kommunsektorns finansiering och utmaningar. I detta avsnitt kommer Mattias tillbaka för att ge oss sitt perspektiv på det som hänt under hösten och vad det kan betyda för svenska kommuner och landsting, samt hur skuldsituationen ser ut framöver.

Hör våra två tidigare avsnitt om kommunsektorn och Kommuninvest här:
25: Från Örebro till Tokyo
26: 290 olika utmaningar

Klipp i avsnittet:
Sveriges Radio – Ljus bild av kommunernas ekonomi (2015-12-07)

Top