Din podcast om företagsobligationer

Brexit, Trump och ECB – Årets midsommarrim 2016

By on 2016/06/23 in Blogg with 0 Comments

14399435971_ea5868c792_z
Ur led är tiden och så är vi
när England ur EU vill göra sorti
Där samhällsklyftan är hög är moralen låg
populismen redo att göra sitt segertåg

Giv noga akt på var du står
imorgon är med ens igår
Vi lindar av Brexit en midsommarkrans
och skrattar åt Trump-gubbens tupévita glans

Mellan rubriker om Storbritanniens ut eller in
några företag fann sitt komplement
Castellum blir tvåa och Nibe till Amerikatt tjoa
På våra bankfordringar blir det ingen bail-in
gälden nu satsar på nytt instrument
en krockkudde vi får över vår tier tvåa

Året började med ett marknadens tjuvnyp
Men så fick även krediter lättnad av kvantitativ typ
ECB har satt sig till bords med CSPP
– dags att köpa från en dignande buffé

Numer vänster är höger och höger än vänster
Mellan Sverige och Danmark det införts gränser
Bert Karlsson på flyktingboenden gör stora förtjänster

Fagert är landet som blev vår lott och arvedel
så firom dess fägring nu med sång och stråkars spel
Tänk nu mindre i termer av vi och de andra
vi måste alla våga värna varandra!

Glad midsommar!

PS. Närmast att se fram emot från oss är vår rapportering i och från Almedalen. I övrigt laddar vi inför årets andra halvlek!

48: Bonjour tristesse

By on 2016/06/20 in Podcast with 0 Comments

bonjour (2)Ett ovanligt avsnitt av Kreditvärden. Vi pratar P/E-tal, multiplar och vinsttillväxt. Danske Banks aktiestrateg Mattias Sundling har gjort det mest oväntade och satt undervikt på sitt eget tillgångsslag. Vi har bjudit in Mattias för att höra mer om vad som ligger bakom och vad vi kan vänta oss framöver. Mattias kan inte hålla sig för att prata om ett potentiellt “Japanscenario”, men även utan den typen av ultrapessimism är det svårt enligt Mattias att tro på starkare börs framöver. Vi får även med en kort summering på vad som hänt på den svenska kreditmarknaden hittills i år.

Staten och kapitalet

By on 2016/06/10 in Blogg with 0 Comments

I mitt arbete som kreditanalytiker ingår att följa utvecklingen för de statligt ägda bolagen, varav ett flertal är aktiva på den svenska kreditmarknaden. I den statliga bolagsportföljen finns 49 hel- och delägda företag som har ett uppskattat värde på totalt ca 460 miljarder kronor och tillsammans sysselsätter över 160000 personer. Bland bolagen återfinns Vattenfall, PostNord, TeliaSonera, Systembolaget, Apoteket, LKAB och SJ. Med andra ord: en mycket betydelsefull grupp företag. Förutom att analysera bolagens verksamhet och inriktning är en nyckeldel i vår kreditanalys att tolka statens roll och strategi som ägare för att förstå hur bolagen kan komma att utvecklas framöver. Det vi helst vill se, speciellt inom det kapitalintensiva infrastrukturområdet, är tydliga ramverk som är stabila över tiden.

Enligt ägardirektiven ska staten ska vara ”aktiv och professionell”, med mål att både skapa ekonomiska värden och se till att de beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Företagandet ska även bedrivas på ett hållbart vis. Samtidigt ska tydliga uppdragsmål säkerställa att de beslutade samhällsuppdragen utförs väl. När jag studerar statens direktiv för ägande av dessa bolag slås jag dock mest av hur diffusa dessa direktiv ofta är, i alla fall vad gäller det kanske allra viktigaste: uppdragsmålet. Låt mig ta ett par exempel från just infrastrukturområdet:

I ägardirektivet för Vattenfall står att bolaget ska generera en ”marknadsmässig” avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet samt att bolaget ska ”leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”. Hur det sistnämnda ska tolkas är nu uppe till debatt. Näringsminister Mikael Damberg har under Vattenfalls pågående försäljningsprocess av sin brunkolsverksamhet i Tyskland flera gånger betonat att det är en ”strikt affärsmässig prövning” som ska avgöra frågan för regeringen. Han har även sagt att det är Tyskland som bestämmer över tysk energipolitik. Företrädare från andra partier tycker istället att Vattenfall bör behålla sin brunkolsverksamhet och medverka till en skyndsam avveckling av densamma för att minska de totala koldioxidutsläppen i Tyskland. Huruvida Vattenfall endast ska vara en ledande kraft i omställningen till en hållbar energiproduktion i Sverige eller även bör ta ett liknande ansvar på de marknader utanför landet där man är etablerad är alltså inte fastställt.

Under senare år har tågresandet i Sverige totalt sett ökat. Samtidigt har SJ, ofta med kort varsel och med hänvisning till bristande lönsamhet, lagt ner ett antal tåglinjer runt om i landet. Två nyliga exempel är regionaltrafiken mellan Sandviken och Gävle och nattågstrafiken mellan Östersund och Stockholm/Göteborg. Märkligt nog står det inte i SJ:s ägardirektiv att bolaget ska verka för att främja tågresandet eller ens bedriva tågtrafik i hela landet. På den avreglerade tågmarknaden är SJ strikt ekonomiskt styrt med krav endast på avkastning och vinstutdelning. Istället för att skjuta till mer pengar till nya tåginvesteringar beslöt regeringen därför i höstas att ta ut en extrautdelning på 1,7 miljarder kronor, med hänvisning till att SJ ska kunna leva upp till sina ekonomiska mål och  komma in i målintervallet för skuldsättningsgraden. Vad bolaget egentligen fyller för trafikpolitisk funktion är, i alla fall för mig, oklart.

Exemplen ovan visar på något som gäller för många av de statligt ägda svenska bolagen: de finansiella målen är ofta väldigt tydliga specificerade medan samhällsuppdragen är mer diffust formulerade, om de ens är formulerade över huvud taget. Det finns därför en uppenbar risk att det blir de tydligt preciserade och mätbara finansiella målen som kommer att prioriteras av bolagens ledningar, med uppenbar risk att de övriga målen som hållbarhet och samhällsuppdrag prioriteras ner. Samtidigt finns det inte något som hindrar regeringen att bli en mer aktiv ägare och formulera de statliga bolagens samhällsuppdrag tydligare om man skulle vilja det.

Intressant nog skulle tydligare målformuleringar för bolagen i flera fall kunna hjälpa regeringen att uppnå sina egna uppsatta mål. I regeringsförklaringen från i höstas betonade regeringen tydligt att ambitionen är att Sverige som land ska ta täten i omställningen till ett hållbart samhälle. Ambitionen är hög: Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. En analysgrupp tillsatt av regeringen slår även fast att infrastruktursatsningar ska fokuseras på järnvägen och att kollektivtrafikens attraktivitet måste öka för att Sverige ska kunna bli ett koldioxidneutralt samhälle år 2050.

Här kommer ett förslag från en enkel kreditanalytiker till regeringen: förtydliga samhällsuppdragen för de svenska statsägda bolagen. Det skulle ge ökad samhällsnytta och även hjälpa till i den nödvändiga omställningen mot ett hållbart samhälle. Och vem vet, med lite tur kanske vi även kunde få glädjen att uppleva tåg som går i tid och trafikerar hela landet. Eller är det kanske att hoppas på för mycket?

Detta inlägg publicerades först på Fastighetsnytts börsblogg.

47: Mycket vill ha mer

By on 2016/06/03 in Podcast with 0 Comments

Girighet-omslagVad har påfågelstjärtar med jaktresorna i SCA-toppen att göra? Hur ska man förstå girigt beteende, när de som redan har mycket på olaglig eller moraliskt tveksam väg tillskansar sig mer. Med andra ord; vad i människans eller samhällets natur skapar dessa drivkrafter? Tobias Hammar, som skrivit boken Girighet med sju olika vetenskapliga perspektiv på just girighet besöker Kreditvärden i detta avsnitt för berätta för oss hur det ligger till. Vi tar även upp några exempel på girighetsdrivna skandaler vi har stött på de senaste åren och försöker utröna hur de kan förstås med hjälp av Tobias vetenskapliga förklaringsmodeller.

Klipp i avsnittet:
P3 dokumentär – Skandia-affären
P1 morgon – SCA:s Anders Nyrén lämnar uppdrag
Skavlan – Bill gates

Avslutningsmusik:
Elvin Bishop – Give me some of that money

46: Should I stay or should I go?

By on 2016/05/23 in Podcast with 0 Comments

2016-03-04T143850Z_1_LYNXNPEC230YS_RTROPTP_2_BRITAIN-EU-FRANCE.JPG.cfMed precis en månad kvar till dagen D, eller dagen B för Brexit-Omröstningen. De senaste månaderna har Brexit varit ett konstant samtalsämne på finansiella marknader. Kommer verkligen brittiska befolkningen rösta ja till ett utträde ur EU? Vad säger valutamarknaden om risken för Brexit och vad kan vi vänta oss för marknadsreaktioner efter omröstningen? Vi börjar från början och reder ut varför folkomröstningen alls blivit aktuell. I detta avsnitt har vi med oss både Stefan Mellin, FX-strateg på Danske Bank, samt Roger Josefsson, vår chefekonom.

Klipp i avsnittet:
Patrick Stewart – What has the ECHR ever done for us?
RT – Nigel Farage i Europaparlamentet 2010
David Cameron vows in-out referendum on EU
Marr Show – Boris Johnson interview on Brexit

Avslutningsmusik: The Clash – Should I stay or should I go?

45: Aktiva och passiva stjärnor

By on 2016/04/25 in Podcast with 0 Comments

newspaper-1081412_960_720Fonder står för en stor och växande andel av investeringarna i företagsobligationer och är såklart redan ett av de vanligaste sättet för de flesta att få exponering mot utvecklingen på finansiella marknader. Vi har bjudit in Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar, för att prata om fondmarknaden och hur Morningstar gör för att betygsätta fondutbudet. Aktiv förvaltning är en het potatis som Jonas får ge sitt lite mer luttrade perspektiv på. Vi hinner även beröra en helt färsk funktion hos Morningstar – att se varje fonds innehav ur ett hållbarhetsperspektiv.

Musik i avsnittet:
Thore Skogman – Penninggaloppen
Thore goes Metal – Penninggaloppen

Super-Mario till nästa nivå

By on 2016/04/05 in Blogg with 0 Comments

Det är inte för inte som ECB:s ordförande Mario Draghi skämtsamt brukar kallas för Super-Mario. För några veckor sedan använde han på nytt sina superkrafter när han återigen avlossade ECB-bazookan och tog de penningpolitiska stimulanserna i Europa till en ny nivå. Inte nog med att ECB:s styrränta sänktes till rekordlåga negativa 0,4 procent. Centralbanken utlovade även att banker i eurozonen ska få låna 4-åriga pengar från ECB till negativ ränta, och utökade sina stödköp av olika obligationer från 60 till 80 miljarder euro per månad.

Sedan tidigare har ECB stödköpt stora volymer av statsobligationer och bankers säkerställda obligationer. I samband med det senaste räntebeskedet meddelade ECB att man nu även kan tänka sig stödköpa obligationer utgivna av större europeiska företag. Sammantaget är det ett väldigt aggressivt stimulanspaket som ECB presenterat i ett närmast desperat försök att få fart på bankernas utlåning och företagens investeringar så att den envist låga inflationen i eurozonen äntligen stiger.

Om vi antar att ECB varje månad skulle köpa företagsobligationer för 5-10 miljarder euro skulle det innebära att centralbanken på ett år i grova tal skulle köpa-15-30 procent av hela sin tilltänkta marknad, enligt en skattning som vi på Danske Bank gjort. I praktiken kommer det att bli svårt att köpa så stora volymer av utestående obligationer. Till exempel är det inte säkert att de nuvarande innehavarna av dessa obligationer skulle vara villiga att sälja dem om de inte blir erbjudna ett mycket bra pris.

Ett mer troligt alternativ är därför att ECB i första hand kommer att rikta in sig på att köpa företagsobligationer i samband med nyemissioner. Sett i relation till volymerna nyemissioner framstår dock ECB:s uppköpsplaner som ännu mer ambitiösa. Om ECB skulle köpa hela den tänkta volymen på 5-10 miljarder euro per månad på primärmarknaden skulle man i grova tal komma att köpa mellan 40-75 procent av de obligationer som ges ut varje år. Det är svårt att komma till någon annan slutats än att ECB:s stödköp kommer att få en enorm påverkan på den europeiska företagsobligationsmarknadens funktionssätt.

En intressant sidofråga för oss här i Sverige är hur mycket svenska företag kan komma att missgynnas då deras europeiska konkurrenter nu kommer att erbjudas lägre räntor. Som exempel kommer troligen finska kraftbolag som Fortum, TVO och Fingrid att ingå i gruppen bolag vars obligationer kommer att bli föremål för ECB:s uppköp. För ett bolag som Vattenfall som verkar på den europeiska kraftmarknaden är det uppenbart negativt om bolagets finska och övriga europeiska konkurrenter nu kommer att gynnas av konstlat låga finansieringskostnader. Kommer Riksbanken på sikt tvingas agera för att ställa denna obalans tillrätta?

I Europa har effekterna av ECB:s kommande köp redan haft en positiv påverkan på marknaden för företagsobligationer. Nyemissionsaktiviteten bland europeiska företag har ökat samtidigt som riskpremien (kreditspreaden) har minskat. Dessutom har tidigare utflöden i europeiska företagsobligationsfonder vänt till inflöden. Vår tro är att kreditspreadarna kommer att fortsätta att gå ihop, framför allt under perioden fram till dess att ECB:s uppköp påbörjas vilket ska ske i slutet av Q2. Troligen kommer det positiva sentimentet i Europa att spilla över även hit till oss på kreditmarknaden i Sverige, vilket i så fall kommer att vara positivt för avkastningen på svenska företagsobligationer.

En uppenbar risk med ECB:s stora stödköp är att det kommer att urholka en redan svag likviditet på den europeiska marknaden för företagsobligationer. Privata investerare kommer helt enkelt ha svårt att motivera varför de ska köpa de utvalda företagens obligationer till samma låga ränta som ECB. I någon mening är precis detta vad centralbanken vill. De privata investerarna ska lockas till att istället placera pengarna i mer riskfyllda tillgångsslag som högavkastande företagsobligationer och aktier och därmed hålla uppe priserna på dessa.

Samtidigt leder det till frågan kring hur den europeiska företagsobligationsmarknaden kommer att se ut den dag som ECB upphör med sina uppköp. För att de privata investerarna då ska lockas tillbaka är risken uppenbar att räntan på europeiska företagsobligationer då kan komma att behöva stiga väldigt kraftigt. För att skjuta denna risk på framtiden kommer ECB därför troligen att tvingas fortsätta med sina köp under väldigt lång framöver till dess att konjunkturen blivit tillräckligt stark för att företagen ska kunna hantera en sådan ränteökning. För oss är det fortfarande en öppen fråga om Super-Marios bazooka-salva kommer att visa sig vara välriktad eller om vår superhjälte snarare har skjutit sig i foten denna gång.

Detta inlägg publicerades först på Fastighetsnytts börsblogg.

44: Vad är verkligt värde?

By on 2016/04/04 in Podcast with 0 Comments

Fastighetsbranschen är en stor del av den svenska kapitalmarknaden och viktig för svensk ekonomi. Bolånen har varit i fokus, men vi tar ett nytt grepp om de kommersiella fastighetsbolagen som är den enskilt största branschen på kreditmarknaden. Bo Nordlund, redovisningsspecialist på bland annat KTH, har starka åsikter om fastighetsbolagens värderingsprinciper och därmed även värderingen av deras aktier. Vi diskuterar hur fastighetsbolagens redovisning har förändrats över tid och hur riskbilden ser ut idag. Jonas Andersson, aktieanalytiker på Danske Bank med ansvar för fastighetsbolagen, bemöter en del av Bos åsikter och ger sin syn på fastighetsbolagens utveckling och dagens riskpremie – är den tillräcklig?

Foto: Castellum Foto: Castellum

43: Hatten av för herr Coué

By on 2016/03/22 in Podcast with 0 Comments

Emile Coué lyfter på hattenI detta avsnitts titel har vi kanske en av de mer obskyra referenserna hittills i Kreditvärdens historia. Men det handlar om hållbarhet och framför allt ur ett investeringsperspektiv. Vad innebär det att vara en ansvarstagande investerare? Ska man avstå från att köpa aktier och bolag från vissa branscher eller är det bättre att vara en aktiv ägare och försöka påverka bolag i en positiv riktning?

Karin Reuterskiöld, senior banker, och Lars Mac Key, sustainable products, båda från olika delar av Danske Bank hjälper oss att navigera hållbarhetsperspektivets alla förkortningar och avväganden.

Klipp i avsnittet:
RT – VW scandal spreads to Europe, Asia
BBC – Profit Pollution and Deception – BP and the Oil Spill

42: Super Mario till nästa nivå

By on 2016/03/14 in Podcast with 0 Comments

Snart har vi slut på metaforer för ECB:s olika åtgärdspaket, men (Super) Mario Draghi utökade i alla fall sin “bazooka” i torsdags på ECB:s senaste penningpolitiska möte. Räntan sänktes, ett ytterligare paket för att ge bankerna billig finansiering och utökning av tillgångsköp till företagsobligationer. Vad går allt detta ut på och hur ska det funka? Kreditvärden försöker reda ut begreppen och förklara de ämnade effekterna på den så kallade “reala ekonomin”. Roger Josefsson, chefsekonom Danske Bank, gästar oss med sitt perspektiv. Det blir även en hemlig gäst!

Klipp i avsnittet:
ECB Press Conference – 10 March 2016

Top